Allt har blivit så konstigt den senaste tiden, alla jag känner är inte sig själv lik, dom har ändrats, det är hoppet från sexan till sjuan.
Från att ha vart en blyg liten skit till en som kaxar mot alla och inte skäms för något.
Jag skäms över den jag har blivit, det är något jag ångrar, ändå har jag inte märkt något på mig själv.
Men andra har påpekat de.

Jag har förlorat mina bästavänner för den jag har blivit, även väldigt många andra.
Det är inget jag valt själv utan det har bara blivit så.

Jag hatar att varje dag, när jag vaknar saknar jag er, dom som ALLTID fanns där för mig. Som alltid lyssna stötta och hjälpte.
Fast i detta läget kan jag bara skylla allt på mig själv..